Som alla andra Stockholmare vaknade man till ett härligt solsken idag så visst blev det ett leende på läpparna trots att man skulle gå upp. Iväg med Isabelle till dagis och sen upp till SÖS och min mödrarvård Södra BB där. Passade på att ta en latte och macka till frukost på fiket mitt emot och pratade med min nya fika kompis i telefon eftersom han inte var med ;-) (fikade 2 ggr med Björn igår så vi är numera fikabuddies).

Sen tog jag mig in och bar av till hiss G och upp till avdelningen. Alltid lika mysigt att komma dit och uppleva alla underbara minnen då Isabelle förlöstes. Idag hade jag tur oxå, på vägen till väntrummet visade det sig att dörren till rummet Isabelle såg dagens ljus i för första gången stod öppen så jag kunde ju inte låta bli att inte kika in. Åter igen kom ett leende på mina läppar idag :)

Min barnmorska Monica, som för övrigt är den barnmorska som förlöste mig med Isabelle kollade mina värden. Lite högt blodtryck fortfarande men hon tror det är ganska normalt för mig. Konstigt nog hade mina järnvärden sjunkit till lägre än förra gången trots att jag börjat med tabletter så nu ska vi byta och testa ett par andra. Inte konstigt att jag är så trött hela tiden.

Men i vilket fall som helst så växer magen vilket betyder att Vilda växer och hennes hjärtslag slog fint.

Efter detta besök och underbara väder så köpte jag mig en latte och tod en promenad längst med Årstaviken och hemmåt. Satte mig på en parkbänk på vägen och tänkte tillbaka till i somras då jag och Johan hade vår cyckeltur längst med viken. Det var början till ett helt nytt kapitel av mitt liv :)

Promenerade hela vägen hem om man bortser från båtturen mellan söder och sjöstaden.

Sen har det varit en lugn eftermiddag, tog en tupplur på soffan efter att Björn varit här och hämtat köksbordet med stolar. Får hit Johans imorgon men va plats det blev i lägenheten :-D Har numera ett stort dansgolv att utnyttja!

Kvällen bjuer inte på mycket mer än vila och Greys Anatomy. Ja vila om lilla Vilda vill ta och lugna ner sig. Hon har inte fått sitt namn för ingenting. Men go och glad är jag för det, då vet jag att hon lever iallafall :)